Rostfria-Avgassystem-Aston Martin

Startsida Raka Rör rostfria avgassystem

Informationen här nedan om Aston Martin är hämtad ur Wikipedia

Aston Martin

Aston Martin Lagonda Ltd. är en klassisk engelsk personbilstillverkare med sportbilsmärket Aston Martin, introducerat 1915. Huvudkontor och fabrik ligger i Gaydon dit man flyttade år 2003. 1947 slogs Aston Martin i hop med Lagonda, sedan de båda företagen köpts upp av traktortillverkaren David Brown. Det har dock inte tillverkats några bilar med namnet Lagonda sedan 1989, så märket får anses vara "vilande".

Historia

Aston Martin grundades 1914 av Lionel Martin och Robert Bamford. De hade året före inlett ett samarbete för att sälja bilar av märket Singer. Martin tävlade i backe vid Aston Hill Hillclimb i närheten av Aston Clinton, och de två kompanjonerna bestämde sig för att börja tillverka egna bilar. Den första bilen tillverkades på Abingdon Road i Kensington i mars 1915.

Mellankrigstiden

Efter första världskriget erhöll företaget friskt kapital från Louis Zborowski. 1922 tillverkade man bilar för att delta i Frankrikes Grand Prix.

Lionel Martin lämnade Aston Martin 1925, och följande år gick flera välbärgade investerare in med kapital, däribland Lord Charnwood, William S. Renwick och Augustus Bertelli. Dessa tog kontroll över verksamheten och bytte namn till Aston Martin, som är en sammanslagning av Aston Hill and Lionel Martin, och flyttade tillverkningen till Feltham. 1.5-liters tävlingsvagnar blev nu märkets specialitet. Efterhand utrustades bilarna med kompressor.

Storhetstiden under David Brown

Storhetstiden för Aston Martin började när traktortillverkaren David Brown övertog företaget 1947, samtidigt som han övertog Lagonda. De båda företagen slogs då ihop och fick då namnet Aston Martin Lagonda Ltd. Eftersom David Brown egentligen enbart var intresserad av Lagondas tekniska kunnande fick märket en undanskymd tillvaro, och sedan 1989 har det inte tillverkats några bilar under namnet Lagonda. Flera av Aston Martins modeller har förkortningen DB i namnet, exempelvis DB5, vilket helt enkelt är ägaren David Browns initialer. Aston Martins storhetstid kom till stora delar att finansieras av David Brown Ltd.s traktortillverkning.

Under 1950-talet var Aston Martin det största engelska märket inom sportsbilracing näst efter Jaguar. Vid 1960-talets början lanserade Aston Martin Formel 1-bil. Man satsade dock på en frontmotorkonstruktion vid en tid då alla andra var i färd med att gå över till mittmotor. Man drog sig dock ur satsningen då den blev alltför kostbar. Märket uppnådde en säregen kultstatus under 1960-talet då både James Bond och medlemmar ur The Beatles stärkte märkets popularitet.

1972 sålde David Brown företaget sedan traktorrörelsen börjat gå sämre.

Forderan

1987 köptes Aston Martin av Ford och blev ett bolag i Ford Motor Companys lyxbilssegment, den så kallade PAG-gruppen. 1995 slog man försälningsrekordet och sålde 700 fordon på ett år. På grund av PAG-gruppens ekonomiska problem såldes Aston Martin 2007 till David Richards och de Kuwait-baserade investmentbolagen Investment Dar och Adeem Investment.

Aston Martin som Bondbil

Aston Martin förknippas av många med James Bond som under 1960-talet rattade en silvermetallic Aston Martin DB5 i ett flertal filmer. Många minns en specialutrustad DB5 från filmerna Goldfinger (1964) och Åskbollen (1965). En av de fyra bilar som togs fram för dessa filmer såldes till en anonym schweizisk bilsamlare i januari 2006 för drygt 1.9 miljoner dollar (cirka 14.6 miljoner kr) vid en bilauktion i Phoenix, Arizona. I filmen I hennes majestäts hemliga tjänst (1969) kör Bond en DBS. Två Aston Martin V8, en Vantage och en Volante, förekom även i Iskallt uppdrag (1987).

Dessutom fick Aston Martin ett nytt James Bond-kontrakt inför filmen Die Another Day, där en V12 Vanquish kör omkring på Islands frusna sjöar. En mycket starkt kritiserad detalj var att bilen blev osynlig, med en knapptryckning från föraren.

En Aston Martin DBS förekommer också i Bondfilmerna Casino Royale och Quantum of Solace.

Bilmodeller

Mellankrigsmodeller

* 1921–1925 Aston Martin Standard Sports
* 1927–1932 Aston Martin First Series
* 1929–1932 Aston Martin International
* 1932–1932 Aston Martin International Le Mans
* 1932–1934 Aston Martin Le Mans
* 1933–1934 Aston Martin 12/50 Standard
* 1934–1936 Aston Martin Mk II
* 1934–1936 Aston Martin Ulster
* 1936–1938 Aston Martin 2 litre Speed
* 1937–1939 Aston Martin 15/98
* 1939–1939 Aston Martin 2 litre C-Type

GT-vagnar

* 1948–1950 Aston Martin 2-Litre Sports (DB1)
* 1950–1953 Aston Martin DB2
* 1953–1957 Aston Martin DB2/4
* 1957–1959 Aston Martin DB Mk III
* 1958–1963 Aston Martin DB4
o 1961–1963 Aston Martin DB4 GT Zagato
* 1963–1965 Aston Martin DB5
* 1965–1969 Aston Martin DB6
* 1967–1972 Aston Martin DBS
* 1969–1989 Aston Martin V8
* 1993–2003 Aston Martin DB7
o 1993–1999 Aston Martin DB7
o 1999–2003 Aston Martin DB7 Vantage
o 2002–2004 Aston Martin DB AR1
* 2004– Aston Martin DB9
* 2005– Aston Martin V8 Vantage
* 2009– Aston Martin Rapide

Supersportvagnar

* 1977–1989 Aston Martin V8 Vantage
* 1986–1990 Aston Martin V8 Zagato
* 1989–2000 Aston Martin Virage
o 1989–1996 Aston Martin Virage/Virage Volante
o 1993–2000 Aston Martin Vantage
o 1996–2000 Aston Martin V8 Coupe/V8 Volante
* 2001–2004 Aston Martin V12 Vanquish
o 2004–2007 Aston Martin V12 Vanquish S
* 2008– Aston Martin DBS (2008)
o 2009– Aston Martin One-77

Tävlingsvagnar

* 1951–1956 Aston Martin DB3
o 1951–1953 Aston Martin DB3
o 1953–1956 Aston Martin DB3S
* 1956–1959 Aston Martin DBR
o 1956–1959 Aston Martin DBR1
o 1957 Aston Martin DBR2
o 1958 Aston Martin DBR3
* 1959–1960 Aston Martin DBR4
o 1959 Aston Martin DBR4
o 1960 Aston Martin DBR5
* 1989 Aston Martin AMR1
* 2005– Aston Martin DBR9
* 2009– Aston Martin DBR1-2

Aston Martin Bulldog

Bulldog var en av 1980-talets mest omtalade konceptbil. Med turboladdad 5.3 liters V8. I test nådde den 700 hk. Den var designad för att kunna nå 320 km/h.

Övriga modeller

* 1961–1964 Lagonda Rapide
* 1976–1989 Aston Martin Lagonda
* 1980 Aston Martin Bulldog

Mer information om Aston Martin på Wikipedia